3:12-reglerna. Ta ut rätt lön från ditt AB 2019, för att skatteplanera din utdelning

3:12, K10, Gränsbelopp? Fåmansbolag? Utdelningsutrymme!!? Lugn, We guidar dig i djungeln

Planera din lön för 2019

Innan vi går in på beskrivningen vill vi påminna dig som gör en K10-blankett varje år att planera ditt löneuttag. För att minimera skatten på utdelning kommande år kan det vara bra att ta ut extra lön i december för att maximera möjligheten att ta utdelning till endast 20% skatt. Vi börjar med två enkla frågor.

Har du till och med november tagit ut en lön om ca 350 kSEK eller mer?
Räknar du med att bolaget kommer att göra en vinst om ca 400 kSEK eller mer?

Om svaret är ‘Nej’ på båda rekommenderar vi att du tar så mycket lön du kan och behöver. Om svaret är ‘Ja’ på någon av dessa bör du fundera över skatteoptimering.

Du gör det enkelt genom att svara på frågorna nedan.

Har du planerat att ta ut en lön över 620 kSEK för kalenderåret 2019?
1. Om ‘Ja’ så kan du luta dig tillbaka. Annars får du räkna vidare i punkt 2
Beräkna nedan:
1. Summera din kontanta lön inklusive planerad lön för december
2. Summa kontanta löner inklusive planerad lön för december för samtliga anställda (inklusive dig)
3. Beräkna följande: (Summa löner för alla inklusive planerad decemberlön * 5%) + 386 400
4. Kontrollera om din egna kontanta lön är större än summan enligt föregående punkt eller 618 240 kr.
5. Om ‘Ja’ så kan du luta dig tillbaka. Annars får du räkna vidare i punkt 3.
Ta mellanskillnaden från punkt 2.4 ovan och multiplicera med 1,06. Detta är den extra lön du behöver ta i december, utöver den du redan planerat för att få använda löneunderlag i din K10-blankett.

Kontakta din revisor för att få hjälp med att ta rätt lön

Sammanfattning av 3:12-reglerna

Fåmansreglerna styr hur utdelning beskattas för ägare i aktiebolag med få delägare. Reglerna kom till för att göra det lite roligare att driva aktiebolag genom att ta bort lite av skattetrycket.

Reglerna är ganska komplicerade, delvis för att staten inte vill att ägarna tar all inkomst som utdelning i stället för lön.

För att göra rätt behöver du bland annat:

Bedöma om bolaget är ett fåmansbolag enligt kriterierna
Bedöma om dina aktier är kvalificerade eller inte
Budgetera resultat och utdelning för lägsta skatt och högsta ‘KIF’ (kvar i fickan)
Se till att du tar ‘rätt lön’
Göra deklarationsblankett till Skatteverket

För många är det ganska enkel, särskilt när man har lämnat deklaration ett par år och inget hänt med företaget eller ägandet. I andra fall kan det vara bra att ta hjälp.

En generell rekommendation är vanligtvis att ta ut en marknadsmässig lön. Åtminstone upp till nivån för marginalskatt (ca 504 kSEK eller 42 kSEK per månad). Utdelning tas som en bonus eller sparas till senare, i det fall bolaget har vinster kvar efter löner.

En annan fördel med att ta lön är att du samtidigt ökar din ersättning vid sjukdom eller föräldraledighet och avsättningen till din allmänna pension (16% av lön). Det underlättar också i diskussion med banken om du ska ta ett bolån.

Ett räkneexempel av skatt för företagare 2019

Ett företag ägs av 2 delägare med 50% var. De drar in 2 000 000 kr per år och har omkostnader för 200 000 kr exklusive lönekostnader.

Ta allt som lön

Belopp	Totalt	Per delägare
Bruttolön	1 370	685
Sociala avgifter	430	215
Skatt på lön	516	258
Bolagsskatt	0	0
Total skatt	947	473
Varav kvar i fickan	853	427
Total skatt % på resultat före uttag	53%	53%

Utdelning plus lön upp till marginalskattegränsen (nedre brytpunkten 2019)

Belopp	Totalt	Per delägare
Bruttolön	1008	504
Sociala avgifter	317	158
Skatt på lön	323	161
Bolagsskatt	102	51
Total skatt	816	408
Varav kvar i fickan	984	492
Total skatt % på resultat före uttag	45%	45%

Ta allt som utdelning (delägare använder årets schablon för gränsbelopp

Belopp	Totalt	Per delägare
Bruttolön	0	0
Sociala avgifter	0	0
Skatt på lön	0	0
Bolagsskatt	385	193
Utdelning	1 415	707
Skatt på utdelning	512	256
Total skatt	898	449
Varav kvar i fickan	902	451
Total skatt % på resultat före uttag	50%	50%

Vi reserverar oss för eventuella misstag i exemplen ovan.

Andra fiffiga trix som vi kan hjälpa dig med

Gör nettolöneavdrag om du har förmånsbil
Skapa ett till vilande holdingbolag och ta ut mer lågbeskattad utdelning
Inkomstfördelning inom familjen

Kontakta oss om du vill ha hjälp!

Ordlista

3:12: Branschens slangord för de regler i inkomstskattelagen som reglerar lågbeskattad utdelning i fåmansbolag. Uttrycket kom från det nummer paragrafen hade. Idag finns reglerna i kapitel 56-57.
Fåmansbolag: Är ett aktiebolag där max fyra personer äger mer än hälften av bolaget. Närstående och olika aktiva delägare räknas dock som en enda person vilket gör att till exempel stora revisionsbyråer kan använda dessa förmånliga regler.
Närstående: Make, föräldrar, barn med flera. (Se Skatteverkets bild)
Kvalificerade aktier: Har du om du – eller närstående till dig – är – eller har varit under något av de 5 föregående åren – aktiv i ‘betydande omfattning’ i bolaget eller annat bolag med liknande verksamhet där du också är delägare.
Okvalificerade aktier: Har du om du inte är kvalificerad. Då kan du ta all utdelning till 25% skatt.
5-årsregeln, också känd som karenstiden eller 5-25: Om andelar varit kvalificerade men du slutar i bolaget till exempel genom pension fortsätter dina andelar vara kvalificerade följande 5 kalenderår. Många väntar därför ut dessa 5 år för att få all utdelning till 25%.
K10: Den blankett du som privatperson lämnar för kvalificerat innehav i bolaget. Här redovisar du och beräknar ditt gränsbelopp och eventuell utdelning eller försäljning.
K12: Den blankett du privat lämnar för okvalificerat innehav i bolaget. Här redovisar du eventuell utdelning eller försäljning.
Gränsbelopp eller utdelningsutrymme: Är maxbeloppet för lågbeskattad utdelning som du räknar fram på din K10-blankett. Det kan beräknas med två metoder. Löneunderlag eller förenklingsregeln, även kallad schablonmetoden.
Lågbeskattad utdelning: Utdelning upp till gränsbeloppet beskattas med 20%. Om utdelningen är större än gränsbeloppet kommer överskjutande del läggas på din lön. Lön beskattas ca 50-58% om du har löneinkomster över 469 kSEK under året.
Löneunderlag: Är ett sätt att beräkna gränsbeloppet. Förenklat får du räkna 50% av förra kalenderårets löner plus ca 9% av det du betalat för aktierna. Du får dock bara använda denna metod om löneuttagsspärren eller 4%-spärren gäller för dig.
Löneuttagsspärren: Är ett krav på att du eller närstående tagit ut en viss lön. Vi skriver om det överst i denna artikeln. Kravet är det minsta av a) sex inkomstbasbelopp + 5 % av lönerna i företaget inklusive dotterföretag och b) 9,6 inkomstbasbelopp.
4%-spärren: Innebär att du måste äga minst 4% för att räkna med löneunderlagen. Denna regel kom till för att begränsa att bland annat stora revisionsbyråer använde fåmansreglerna.
Förenklingsregeln också känd som schablonmetoden: Kan användas i stället för att räkna på löneunderlag. Denna metod är bra om du har låga eller inga löner i bolaget. Du kan ta 2,75 inkomstbasbelopp (IBB) * andel i bolaget som gränsbelopp. Om du äger flera bolag behöver du tänka på att denna regel bara får användas i ett enda bolag.
Utomståenderegeln: Om bolaget har ägare som äger minst 30% och inte är kvalificerade blir alla delägares aktier okvalificerade. Dock gäller karenstiden så det tar i regel ca 6 år innan det händer.