3:12, K10, Gränsbelopp? Fåmansbolag? Utdelningsutrymme!!? Lugn, we guidar dig i djungeln
Planera din lön för 2018
nnan vi går in på beskrivningen vill vi påminna dig som gör en K10-blankett varje år att planera ditt löneuttag för 2018. För att minimera skatten på utdelning kommande år kan det vara bra att ta ut extra lön i december. Vi börjar med två enkla frågor.
- Har du till och med november tagit ut en lön om minst 336 kSEK
- Räknar du med att bolaget kommer att göra en vinst om minst 400 kSEK?
Om svaret är ‘Nej’ på båda rekommenderar vi att du tar så mycket lön du kan och behöver. Om svaret är ‘Ja’ på någon av dessa bör du fundera över skatteoptimering. Du gör det enkelt genom att svara på frågorna nedan.
- Har du planerat att ta ut en lön över 600 kSEK för kalenderåret 2019?
- Om ‘Ja’ så kan du luta dig tillbaka. Annars får du räkna vidare i punkt 2.
- Beräkna ifall: X. Din kontanta lön, är större än, Y. 375 000 + 5% av bolagets totala kontanta löner
(Beloppen för X och Y avser löner för kalenderår 2019, inklusive planerad lön för december)- Om ‘Ja’ så kan du luta dig tillbaka. Annars får du räkna vidare i punkt 3.
- Beräkna Y minus X från punkt 2 och multiplicera mellanskillnaden med 1,06. Detta är den extra lön du behöver ta i december, utöver den du redan planerat för att få använda löneunderlag i din K10-blankett.
Sammanfattning av 3:12-reglerna
Fåmansreglerna styr hur utdelning beskattas för ägare i aktiebolag med få delägare. Reglerna kom till för att göra det lite roligare att driva aktiebolag genom att ta bort lite av skattetrycket.
Reglerna är ganska komplicerade, delvis för att staten inte vill att ägarna tar all inkomst som utdelning i stället för lön.
För att göra rätt behöver du bland annat:
- Bedöma om bolaget är ett fåmansbolag enligt kriterierna
- Bedöma om dina aktier är kvalificerade eller inte
- Budgetera resultat och utdelning för lägsta skatt och högsta ‘KIF’ (kvar i fickan)
- Se till att du tar ‘rätt lön’
- Göra deklarationsblankett till Skatteverket
För många är det ganska enkel, särskilt när man har lämnat deklaration ett par år och inget hänt med företaget eller ägandet. I andra fall kan det vara bra att ta hjälp.
En generell rekommendation är vanligtvis att ta ut en marknadsmässig lön. Åtminstone upp till nivån för marginalskatt (468 kSEK eller 39 kSEK per månad). Utdelning tas som en bonus eller sparas till senare, i det fall bolaget har vinster kvar efter löner.
En annan fördel med att ta lön är att du samtidigt ökar din ersättning vid sjukdom eller föräldraledighet och avsättningen till din allmänna pension (16% av lön). Det underlättar också i diskussion med banken om du ska ta ett bolån.
Ett räkneexempel
Ett företag ägs av 2 delägare med 50% var. De drar in 2 000 000 kr per år och har omkostnader för 200 000 kr exklusive lönekostnader.
Ta allt som lön
| Belopp | Totalt | Per delägare |
| Bruttolön | 1 370 | 685 |
| Sociala avgifter | 430 | 215 |
| Skatt på lön | 522 | 261 |
| Bolagsskatt | 0 | 0 |
| Total skatt | 952 | 476 |
| Varav kvar i fickan | 848 | 424 |
| Total skatt % på resultat före uttag | 57% | 57% |
Utdelning plus lön upp till marginalskattegränsen
| Belopp | Totalt | Per delägare |
| Bruttolön | 938 | 469 |
| Sociala avgifter | 295 | 147 |
| Skatt på lön | 300 | 150 |
| Bolagsskatt | 125 | 62 |
| Total skatt | 808 | 404 |
| Varav kvar i fickan | 992 | 496 |
| Total skatt % på resultat före uttag | 45% | 45% |
Ta allt som utdelning
| Belopp | Totalt | Per delägare |
| Bruttolön | 0 | 0 |
| Sociala avgifter | 0 | 0 |
| Skatt på lön | 0 | 0 |
| Bolagsskatt | 396 | 198 |
| Utdelning | 1 404 | 702 |
| Skatt på utdelning | 514 | 257 |
| Total skatt | 910 | 455 |
| Varav kvar i fickan | 889 | 445 |
| Total skatt % på resultat före uttag | 51% | 51% |
Andra fiffiga trix som vi kan hjälpa dig med
- Gör nettolöneavdrag om du har förmånsbil
- Skapa ett till vilande holdingbolag och ta ut mer lågbeskattad utdelning
- Inkomstfördelning inom familjen
Kontakta oss om du vill ha hjälp!
Ordlista
- 3:12: Branschens slangord för de regler i inkomstskattelagen som reglerar lågbeskattad utdelning i fåmansbolag. Uttrycket kom från det nummer paragrafen hade. Idag finns reglerna i kapitel 56-57.
- Fåmansbolag: Är ett aktiebolag där max fyra personer äger mer än hälften av bolaget. Närstående och olika aktiva delägare räknas dock som en enda person vilket gör att till exempel stora revisionsbyråer kan använda dessa förmånliga regler.
- Närstående: Make, föräldrar, barn med flera. (Se Skatteverkets bild)
- Kvalificerade aktier: Har du om du – eller närstående till dig – är – eller har varit under något av de 5 föregående åren – aktiv i ‘betydande omfattning’ i bolaget eller annat bolag med liknande verksamhet där du också är delägare.
- Okvalificerade aktier: Har du om du inte är kvalificerad. Då kan du ta all utdelning till 25% skatt.
- 5-årsregeln, också känd som karenstiden eller 5-25: Om andelar varit kvalificerade men du slutar i bolaget till exempel genom pension fortsätter dina andelar vara kvalificerade följande 5 kalenderår. Många väntar därför ut dessa 5 år för att få all utdelning till 25%.
- K10: Den blankett du som privatperson lämnar för kvalificerat innehav i bolaget. Här redovisar du och beräknar ditt gränsbelopp och eventuell utdelning eller försäljning.
- K12: Den blankett du privat lämnar för okvalificerat innehav i bolaget. Här redovisar du eventuell utdelning eller försäljning.
- Gränsbelopp eller utdelningsutrymme: Är maxbeloppet för lågbeskattad utdelning som du räknar fram på din K10-blankett. Det kan beräknas med två metoder. Löneunderlag eller förenklingsregeln, även kallad schablonmetoden.
- Lågbeskattad utdelning: Utdelning upp till gränsbeloppet beskattas med 20%. Om utdelningen är större än gränsbeloppet kommer överskjutande del läggas på din lön. Lön beskattas ca 50-58% om du har löneinkomster över 469 kSEK under året.
- Löneunderlag: Är ett sätt att beräkna gränsbeloppet. Förenklat får du räkna 50% av förra kalenderårets löner plus ca 9% av det du betalat för aktierna. Du får dock bara använda denna metod om löneuttagsspärren eller 4%-spärren gäller för dig.
- Löneuttagsspärren: Är ett krav på att du eller närstående tagit ut en viss lön. Vi skriver om det överst i denna artikeln. Kravet är det minsta av a) sex inkomstbasbelopp + 5 % av lönerna i företaget inklusive dotterföretag och b) 9,6 inkomstbasbelopp.
- 4%-spärren: Innebär att du måste äga minst 4% för att räkna med löneunderlagen. Denna regel kom till för att begränsa att bland annat stora revisionsbyråer använde fåmansreglerna.
- Förenklingsregeln också känd som schablonmetoden: Kan användas i stället för att räkna på löneunderlag. Denna metod är bra om du har låga eller inga löner i bolaget. Du kan ta 2,75 inkomstbasbelopp (IBB) * andel i bolaget som gränsbelopp. Om du äger flera bolag behöver du tänka på att denna regel bara får användas i ett enda bolag.
- Utomståenderegeln: Om bolaget har ägare som äger minst 30% och inte är kvalificerade blir alla delägares aktier okvalificerade. Dock gäller karenstiden så det tar i regel ca 6 år innan det händer.
